Ny sida 1

3 mars Äntligen, nu har vi haft sex på riktigt. Efter att den ena dagen efter den andra, inte riktigt fått till det,,,så blev det i dag, som på reklamen. Plötsligt händer det !!! Kenzie och Olga fick till en fin parning, med ett häng på 20 min. (Ja, ni trodde väl inte det gällde F och mig, sånt skriver jag faktiskt inte om....tantsnusk....usch !) Känns riktigt bra, så nu kan man börja hoppas även där. Det är för tidigt att säga något om lilla Pripps än, men en sak är säker...den lilla damen är hungrigare än en björn. (som en björn som nyss kommit ur idet). Härliga saker händer också utomhus, och det i form av takdropp. När jag passerade en ladugård på min hund-promenad igår, så såg jag , där i solväggen....att det droppade smältvatten från taket. Det gjorde att man kände att det blir nog vår även detta år. Nu ser vi fram emot La Mellans årsmöte på lördag, och sonens födelsedag på söndag (ja, han fyller faktiskt redan i morgon, men vem vill ha stort kalas en torsdags-kväll.) Kanske kommer det både bild och rapport, från båda evenemangen. Tjingeling

22 feb Återigen sex (har jag fått det på hjärnan tro, se galleri) Skönt att något fastnar där, har ju förstått (äntligen) att en del tycker det är tomt ! I går, söndag, var det sex hela dagen, för på fm hade Kenzie ett dambesök, och det var lyckat. Vid middagen stack vi iväg, i sällskap av Pripps, till Butorp, för att där träffa hennes pojkvän. Undrar hur många sms som är skickade, eftersom det var av nöden tvunget att göra en vända till. Jo då, det fanns allt lite kärleksglöd kvar, så en rejäl parning blev det. Men vi tyckte oss se på Pripps att nu var det nog sista gången de skulle ses, för det var både skönt , men samtidigt lite jobbsamt. Här hemma väntar vi att Olga ska komma i rätt fas....å ni må tro att det gör killarna också. Vi har lite skönsång både dagar och nätter (skön å skön...inte blir sömnen så skön inte). Tur att snön dämpar....Ja där ser man...alltid något positivt med snön... Skönt, där fick jag till lite väderprat.

Idag, måndag har vi varit en tripp till den stora staden Karlstad. Det var dags för Timbers vanliga kontroll, och det var som vanligt. Timber skrajsen, och matte som tycker att det är jobbigt. Han ska stickas i benet, få en kanyl insatt. Sedan tar man ett blodprov..ett sk noll-prov. Efter det får han en sk belastning (med cortison-preparat), och efter 2 timmar tas ett nytt blodprov. Vi får då lämna honom där, och det är jobbigt för honom, men bättre att gå därifrån och snart återkomma. Så tänker vi i alla fall. Han följer ju villigt med den sköterska som hämtar honom, och det känns skönt för en ledsen matte. I dag hade han faktiskt Myran med sig, för hon skulle på koll för den knöl hon hade vid käkleden. Den var s.a.s helt borta (ja inte käkleden nu då) , så vet Helene var jättenöjd. Ni kan se några bilder i galleriet från vår dag/ar

19 feb I dag, inget sex. Som Robert Gustavsson säger i sketchen...nej Märta , det var inte sex, det var inte ens fem. Jo då, Thermi gjorde vad han skulle, men kanske var det på avtagande, för känslorna var inte lika heta ! Platsen vi valde åt de unga tu idag, var parkeringen på Lilleruds naturbruksskola. Tyckte att det kunde fylla två syften...öka chanserna för en dräktighet med en parning till, och så i utbildande syfte för hugade elever. Heter det naturbruk, så är väl detta så nära naturligt bruk som allra helst. Nej nej, skämt åsido, så var det för att Kerstin och Jonas skulle hämta hem sin dotter Sofie, som befinner sig där under veckorna. Det passade bra, att de då tog fästmannen med sig, eftersom framkomligheten på våra lantliga vägar, ju inte är vad den borde vara i dag. Kerstin och Jonas tog sig genom snöhögar, och ut i stora världen, då de kunde välja det 4-hjulsdrivna fordonet....NEJ NEJ NEJ inte traktorn utan deras "Mitti bushen" L200 (jag kan inte stava till mitsubishi förstår ni). Tack för det. Nåja, en halvparning fick Pripps, ja inte bara EN utan tre gånger, och svällde gjorde han alla gånger, men hon ville inte hålla tag om honom. Kanske var det för att hon ville göra "DET" flera gånger....va vet vi ! Nu börjar den spännande tiden...att vänta på de första tecknen, rosa tuttar, sämre aptit, eller för all del mkt bättre, illamående och den lilla rundningen på magen. Åh, tänk om det äntligen är meningen att vi ska få höra trampet av små små tassar igen . Hoppas man kommer ihåg den längtan man hade, då de finns där i lådan, och högljutt (kanske kl 05.30 på morgonen) talar om att de är både hungriga och leksugna, och när hela bingen ser ut som världens MINSTA konfetti ligger utströdda på botten, och världens mest uttrampade bajshögar (högar å högar) finns i allt detta. Jo då , jag lovar...det finns inget som går upp mot dessa veckor..å de går alldeles för fort. Kramis bananis.

17 feb Sex. Ja , det har vi haft idag...nähä ni, inga snuskiga tankar, för det var inte vi utan hundarna. Vi har varit chaufför åt Pripps , när hon nu i dag ville till pojkvännen. Vi var framme hos Kerstin å Thermi när kl var runt 2. Kerstin ville att vi skulle fika först (goa Kerstin som alltid har dukat bord).......gissa vad Pripps tyckte om det. Uppfostrad (hmmm) som hon är så fick hon ju ta det med ro, men väl ute på gårdsplanen, så höll de inte på sig länge. När kl var 15.30 så var parningen gjord, och då med ett "häng" på 23 min. Vi är så nöjda, och det samma är Pripps. Hon ville genast hem , och ringa till killen, men vi sa att hon fick sms'a i stället, för vi skulle besöka Lars och Barbro på vägen hem. Vi får nog följa med henne en tur till fredagen också, om jag fattade henne rätt, å det är väl så att det ökar chanserna till graviditet, om man gör det många gånger..........eller ! Håll tummarna. Väl hemkommen så stod de andra tikarna på rad, för att rida på henne. Om det är av avundsjuka vet vi inte, eller om hon helt enkelt skulle straffas för sitt promiskiösa leverne.....va vet ja, va vet ja !

I alla fall har vi varit i den stora staden Säffle idag, och tagit ett progesteronprov på Pripps. Svar i morgon. Kanske det blir liten tripp till pojkvännen då. Olga ska paras med Kenzie, så det behövs ingen planering inför den sexakten (eller akterna) Måste ju tala om förstås, att efter veterinärbesöket så besökte vi Norpan med familj. Där fanns också 5 helt bedårande söta eng springer-spanielvalpar........men vassa aj aj aj !

Det jag för övrigt hunnit med sedan sist, är healing. Spännande, att prova saker som, kanske, gör att man mår bättre både psykiskt och fysiskt. Detta skedde ipå torsdagen den 11, och vi var 3 st som for iväg . Vi var ända till Fengerfors, och där träffade vi Stig Kälvelid. Han var under utbildning, så vi var "försöksobjeklt". Alla tre fick vi positiva reaktioner, så det vore ju enormt skönt att kunna få fortsätta med sådant, även i fortsatta livet.

I torsdags var ju söstra och jag , på föreläsning. Ett mkt givande och trevligt föredrag av vet Babette Taugböl, om hudproblem..........ursch vad vi kliade oss både här och där under tiden hon pratade och visade bilder. Läste i syrrans dagbok att hon hade dammsugit sängen riktigt ordentligt dagen efter. Kan säga att jag inte är riktigt så noga med vilka jag delar säng med (ja, ni får tolka det hur ni vill)

3 feb Insnöad. Ja det är vi i ordets rätta bemärkelse (nja nästan i alla fall). Begriper inte varför en del människor skrattat så gott när de frågat hur det är, å jag har sagt att jag är insnöad. Kan väl aldrig vara huvudet de tänker på !!!! hmmm . Nåja, i alla fall så har vi fått, och får ännu, mkt snö. Det blåser en del så det är svårt att riktigt säga mängden, för på en del ställen så är det dj-la mkt, och så lite mindre på andra ställen (i vardagsrummet t.ex så har vi inte en snögnutta....tur dä). Det har väl kanske kommit ca 30 cm idag.

För övrigt så fortsätter Myrans knöl att minska. Hon var ju inne under dagen på ny koll, den 27 jan. Lämnade henne på morgonen, och hämtade henne vid 4-tiden (under tiden våldgästade vi vår gode vän Carina, som bor i Skattkärr). När vi fick prata med veterinären på em, så sade hon direkt , att knölen hade blivit mkt mindre (trots att vi inte tyckte så). Det kändes mkt positivt sa hon, å det tycker vi med. Vi skulle fortsätta med medicineringen i ytterligare 10 dagar, då hon (Myran alltså...INTE veterinären) svarat så bra på den. Det togs också ett nytt blodprov, som skulle påvisa ev kvarvarande infektionsbild. Glädjande så fanns det ingen infektion kvar. Vi undrar naturligtvis var den suttit, eftersom odlingsprovet från knölen inte visade ngn infektion. Men strunt samma...är det borta så är allt frid och fröjd. Har en ny telefontid med veterinären (den goa Helen Falkenström) på fredag. På kvällen den 27, så var vi på kalas hos Folkes mor, som fyllde 87 år. Hon bor på ett äldreboende i Nysäter. Ett helt underbart boende, med jättego personal, trevliga lokaler och riktigt bra mat (som lagas på ställe). Vi var alla väldigt glada när hon efter sin rehabilitering (stroke) fick plats på detta ställe Hon var också själv mkt glad att få komma JUST DIT, och det är ju så positivt i sammanhanget. Men säg den glädje som varar för evigt. Nu har Säffle kommun fått för sig att alla vårdtagare på detta ställe, ska förflyttas till ett äldreboende i Säffle (där de ska få MKT BÄTTRE vård, enl dem. Vad vårdtagaren säger själv hör ju INTE till saken) Sedan ska det komma att bli sk trygghetsboende på denna plats. Alltså ska man ta äldre från staden, som ska bo där. Jag har personligen mkt svårt att tro att äldre personer boende i Säffle stad, kommer att flytta ut till "bondvischan". Men men , det är ja dä !!!!fast min man tror det samma.

Fredag kväll hade vi turen att bli bjudna på tacogratäng , hos Perka och Maria i Stömne. Som dryck serverades vin, till den som INTE körde. Gissa vem som inte körde ! Söndagen gjorde vi tydligen inget, eftersom jag inte har något minne från dagen i fråga....kan det ha med vinet att göra.....? Men konstigt, att F tappat minnet för att jag drack lite vin ! Ja se karlar, de är allt klena . Måndagen var vi i stora staden Säffle, och där hämtade vi mer meducin till Myris, besökte sonen (kramade om katterna) och så en snabbvisit hos svägerskan (min). Tisdagen kom snö-h....et, och pågår än. Tordag ska syster yster och jag på föreläsning i Karlstad. Hörs av !

26 jan Myr-rapport. Myran är mkt piggare, ja hon är som vanligt faktiskt. Men det är väl penicillinet och det smärtstillande preparatet som gör det kanske ! Tyvärr har inte kulan blivit mindre, snarare tvärt om. Den har däremot ändrat form lite, och faktiskt så är den större på morgonen än fram på dagen ! Känns som att den skulle vara självdränerande på något konstigt vis. Vi har en ny tid i morgon (kl 09.00 å hemska morgon...såååå tidigt) , då veterinären skulle söva henne och kolla igen, om det skett någon förändring. Vi har fått svar (ett luddigt sådant) på det som sändes till cytologen. De kunde inte se riktigt vad det rörde sig om, men det såg mest ut som en infektion. Det kändes ju lugnande, men när vi så fick svar på odlingen, så visar den att inget växer där. Trots det så visade ju det provet som togs i onsdags, att det var mkt vita blodkroppar, och det tyder ju på en infektion i kroppen....någonstans ! Då känns det ju genast lite oroande igen. Kanske, sa veterinären, så kanske knölen måste opereras bort, men då vill de först att hon genomgår en magnetröntgen, för att få exakta utbredningen. Den sorts röntgen sker på Strömsholms djursjukhus, och kostar ca 35.000, och går inte på försäkringen. Då förstår ni ju hur det blir med den saken ! Lite billigare visade den sig faktiskt vara , den räkningen från akutbesöket förra veckan. Den gick "bara" på 5600:- , och jag fick betala 2640:- Tänk va, så lindrigt vi kom undan ...hmmm ! Om man skulle ta och inhandla en lott tro (om det blir pengar över )....för som de säger....PLÖTSLIGT HÄNDER DET , och det kan det väl inte göra UTAN en lott ! Ny rapport kommer snart

20 jan Kräftgång...ja det tycker både F och jag att vi har. Ett steg framåt och två bakåt sägs det ju, men nu känns det som vi bara går bakåt. I går kväll upptäckte vi att Myran hade jätteont vid höger öra, och var svullen vid käkleden. Vi kunde få ta på stället, men ICKE öppna munnen....då skrek hon. Tempen var 39,6 och hon varken åt eller drack. Maten kan man ju undvara länge, men oroande att inte få i sig vätska. Jag försökte att mata in lite vatten med en matsked, men hon bara skrek. Känns så djävligt ont i hjärtat.(nej, inte på så vis) I morse ringde jag till Solstaden, och jag fick komma nästan direkt (ringde 08.00 och fick besökstid 09.15) Må säga att det blev ingen lång mysig frukost, med levande ljus och färskpressad juice och så. Väl inne så undersöktes Myran både fram och bak, blodprover togs, hon röntgades, man gjorde ultraljud, biopsi togs. Trolig böld eller tumör. Antibiotika och smärtstillande sattes in. Det enda de inte tog var betalt....ja nu satte ni allt i halsen va ? Lugn, jag skulle få fakturan hemskickad. Ville inte sitta och vänta på svar från agria på direktregleringen, för det brukar ta tid. Gott för Myran att få komma hem till mattes säng. Vi behöver nog inte oroa oss för att räkningen inte kommer fram...sådana brev kommer ALLTID fram, och i TID dessutom. Efter en lång sömnlös natt, så har man inte så mkt energi kvar till att göra något kreativt. Folke har visserligen slitit och åkt skidskyttebana, men bara visuellt. Ganska skön motion faktiskt. Blir nog en kväll i tevesoffan...eller så lägger vi oss och tittar på tv (vi har en i sov-rummet....farligt farligt, men härligt härligt), oftast somnar man i från programmet(ja nu vet ni, vad vi gör i sovrummet, hi hi). Se där , nu känns det genast bättre att fått klaga lite, fast det är ju Myran som skulle få göra det...min älskade lilla myra.

15 jan Ytterligare 9 dagar av ens liv är till ända. Fast igentligen ska jag inte säga så, för nu när temperaturen har kommit på rimlig nivå, så kan man ju börja leva uteliv igen. Det där med uteliv har igentligen aldrig varit min grej (ni förstår kanske vilket uteliv jag syftar på), men ute-livet med hundarna kan ta start igen. Häromdagen lade jag mig i en sak, som rörde en viss hunds liv, och det är ju oftast inte bra att lägga sig i. Jag får ibland höra att jag lägger mig i, och att jag tror att jag vet mest å bäst........å jag håller fullt och fast med dessa personer, för om vissa saker vet jag väldigt mkt...fast inte om allt. Denna gång jag lade mig i, hoppas jag innerligt leder till något bra. En sak är säker....att djurens ve och väl får gå före vad människor tycker . Annars har det väl inte hänt så mkt här i obygden. Har startat stora vårrengöringen på hundarna. Klippt klor gjorde vi ju för ett tag sedan, och nu har trimperioden kommit. Får ta en hund om dagen (högst) och så när det är över så återstår att bada alla. Normalt gör vi detta efter jaktsäsongen, MEN med denna mängden snö och så kallt som det har varit, så känns det ju som att det vore EFTER jaktsäsong nu. Stora delar av vårt avlånga land har ju förbud mot jakt med efterföljande hundar pga snömängden. Synd, för man tycker ju att säsongen är kort som den är. Idag har jag varit iväg med mig själv på den årliga diabetes-kontrollen hos läkare. Inget kul faktiskt (det var svårt att få iväg mig faktiskt) . I kväll ska vi besöka 2 kusiner till Folke, dit vi är bjudna på kaffe. I morgon kväll ska vi ha goa vänner här på lite mat, och söndagen är vi bjudna på basset-träff hos Ralf och Agneta. Ska bli trevligt. Hej svejs

6 jan Har nu kommit 6 dagar in på 2010. Som jag skrev förra gången, så håller kylan i sig....fast 7 resor värre . Termometern visade här hos oss, på 27 grader i morse. Av naturliga skäl så blir det inte mkt till utomhus-aktiviteter. Jag vet att det finns friskisar i vår värld, men jag tillhör definitivt INTE deras skara. Mina muskler klarar inte kyla.. Om jag berättar att jag frös och fick kramp, i sjukgymnastiksbassängen, där vattnet är mellan 31-33 grader VARMT så förstår ni vad jag menar. Att vara frusen är bl.a en av de saker som hör till sjukdomen (fibromyalgi) förklarade den läkare, som gav mig diagnosen. När jag duschar, vill jag ha så varmt så varmt, så Folke säger att om han duschade i lika varmt så skulle man kunna skålla honom som man gör med en gris....ja ja ja , han ja !!!! Senare idag ska vi ta en dust med bassarna, och klippa klorna på allihop. Det är något som höjer tempen ska jag säga (både hos hundar och folk) , då en del av dem skulle göra vad som helst för att slippa undan. Lite tvätt finns också att ta reda på, och så den sedvanliga (tråkiga) matlagningen. Jag älskar att laga mat, duka fint och bjuda till mig vänner och bekanta....men den där vardagliga matlagningen gillar jag inte.

Besvikelsen över Blossa's tomma mage börjar lägga sig lite...men bara lite. Kunde det inte få bli en överraskning någon gång, att trots att vi konstaterat att hon är tom, så har vi blivit lurade, och ut kommer några små fina "bloss". Önsketänkande...ja ja vet, men dagdrömma är ju inte förbjudet. Det är bara att ta nya tag, fast ibland undrar man om det inte är någon slags tecken på att man borde lägga av. Jag är av naturen väldigt "stönig" så varför ???